Viskositet kan bäst förstås som “tjocklek” eller “klibbighet” hos en vätska. Medan vatten flödar lätt och fritt, har tjockare vätskor som sirap eller honung ett högre viskositetsvärde och flödar långsammare.

Denna inre friktion, som arbetar emot vätskans flödesrörelse, bestämmer dess viskositet. Faktorer som temperatur och tryck kan påverka en vätskas viskositet.

Till exempel blir motorolja tunnare och mindre viskös när den värms upp, vilket förklarar varför det kan vara nödvändigt att värma upp en bil på en kall dag innan man kör den. Detta är avgörande eftersom oljans viskositet påverkar hur väl den smörjer motorns komponenter.

Inom livsmedelsindustrin kan viskositeten av saft, såser eller grädde påverka både konsistensen och smakupplevelsen för konsumenten.

I den kemiska industrin är noggrann kontroll av viskositet avgörande för att säkerställa rätt blandningsförhållanden och reaktionshastigheter.

 Viskositeten är inte bara begränsad till vätskor; gaser har också viskositet, även om den är mycket lägre än för vätskor. Förståelse och kontroll av viskositet är därför central för många aspekter av forskning, produktion och produktanvändning, vilket gör det till en nyckelfaktor inom både vetenskap och teknik.

När man hanterar skrivare pratar man ibland om viskositeten hos olika bläck, som kan avgöra hur det flödar och hur stor täckning färgen får.